Personlig assistans är det mest omfattande stödet i LSS, lagen från 1993 som ger personer med stora funktionsnedsättningar rätt till särskilt stöd. Den här guiden går igenom hela vägen: vem som har rätt, vilka behov som räknas, när kommunen respektive Försäkringskassan beslutar, hur du ansöker och överklagar, vad det kostar och vilka regler som har ändrats 2025 och 2026.
Vad är personlig assistans enligt LSS?
I 9 a § LSS beskrivs personlig assistans som personligt utformat stöd från ett begränsat antal personer som du känner. Det riktar sig till dig som på grund av stora och varaktiga funktionshinder inte klarar ett eller flera grundläggande behov på egen hand. Målet med lagen är jämlika levnadsvillkor och full delaktighet – att du ska kunna leva ett självständigt liv – kort sagt leva som andra.
Insatsen infördes 1 januari 1994. Stödet är inte bundet till en plats utan följer med dig i vardagen, och du har stort inflytande över vilka som blir dina assistenter och hur hjälpen läggs upp.
Personlig assistans är en av tio insatser i LSS
LSS räknar upp tio insatser i 9 §. Personlig assistans står som punkt två. Så här skiljer sig de tio åt i korthet:
| Nr | Insats | Kort om insatsen |
|---|---|---|
| 1 | Rådgivning | Personligt stöd från specialister, ofta via regionen |
| 2 | Personlig assistans | Hjälp med grundläggande behov, eller pengar för att köpa sådan hjälp |
| 3 | Ledsagarservice | Sällskap för att komma ut och delta i aktiviteter |
| 4 | Kontaktperson | En medmänniska att träffa regelbundet |
| 5 | Avlösarservice | Avlastning för anhöriga i hemmet |
| 6 | Korttidsvistelse | Miljöombyte och avlastning utanför hemmet |
| 7 | Korttidstillsyn | Tillsyn före och efter skolan för elever över 12 år |
| 8 | Boende för barn och unga | Familjehem eller bostad med service när barnet inte bor hemma |
| 9 | Bostad för vuxna | Gruppbostad, servicebostad eller annan bostad med särskild service |
| 10 | Daglig verksamhet | Sysselsättning för den som inte arbetar eller studerar |
Vem har rätt till personlig assistans?
Prövningen sker i två steg. Först avgörs om du hör till någon av de tre grupper som lagen gäller för, de så kallade personkretsarna. Därefter bedöms om du har ett behov av hjälp som inte tillgodoses på annat sätt, till exempel genom hjälpmedel eller annat stöd.
- Personkrets 1: intellektuell funktionsnedsättning, autism eller ett autismliknande tillstånd.
- Personkrets 2: en bestående och betydande nedsättning av förmågan att tänka och förstå efter en hjärnskada i vuxen ålder – till exempel efter en olycka, stroke eller annan sjukdom.
- Personkrets 3: andra långvariga och stora funktionsnedsättningar, fysiska eller psykiska, som inte beror på normalt åldrande och som orsakar betydande svårigheter att klara vardagen.
Läs mer om kriterierna och exempel i vår guide om personkretsarna i LSS.
De sju grundläggande behoven
För att få personlig assistans måste du behöva hjälp med minst ett grundläggande behov. Efter lagändringen 2022 (SFS 2022:1252) räknar 9 a § LSS upp sju sådana behov:
- Andning
- Personlig hygien
- Måltider – inklusive sondmatning
- Av- och påklädning
- Kontakt och kommunikation med andra människor
- Stöd för att förebygga skada – om en psykisk funktionsnedsättning gör att du riskerar att fysiskt skada dig själv, andra eller saker
- Löpande stöd större delen av dygnet vid ett medicinskt tillstånd som innebär fara för livet eller allvarlig risk för hälsan
Hjälp med andning, sondmatning och de två sista behoven räknas alltid som grundläggande, oavsett vilken typ av hjälp det är. Behöver du aktiverings- och motiveringsinsatser för att själv klara hygien, måltider, påklädning eller kommunikation räknas även det in.
Andra personliga behov – väntetid, beredskap och aktiviteter
Den som beviljas assistans för grundläggande behov kan även få timmar för andra personliga behov, till exempel förflyttningar, att laga mat, fritid eller arbete. Dit hör också väntetid och beredskap under din dygnsvila – då assistenten ska vara tillgänglig hos dig eller vänta på annan plats – och tid då assistenten följer med på en aktivitet utanför hemmet för att du kan komma att behöva hjälp.
Kommunen eller Försäkringskassan – 20-timmarsgränsen
Vem som prövar din rätt avgörs av hur mycket tid de grundläggande behoven tar. Assistansen har samma innehåll oavsett vem som beslutar.
| Behov av hjälp med grundläggande behov | Vem beslutar | Lag |
|---|---|---|
| Upp till 20 timmar per vecka | Kommunen (LSS-handläggare eller biståndshandläggare) | LSS |
| Över 20 timmar per vecka | Försäkringskassan – assistansersättning | Socialförsäkringsbalken, 51 kap. |
Kommunen har dessutom ett basansvar. Kommunen står alltid för kostnaden för de första 20 timmarna i veckan och ansvarar för tillfälligt utökade behov, till exempel vid en resa eller vid en sjuk assistent som behöver ersättas – även om du har assistansersättning från Försäkringskassan. Läs mer om kommunens ansvar för personlig assistans.
Åldersgräns: ansök innan du fyller 67 år
Din ansökan ska vara inlämnad senast dagen före 67-årsdagen – gränsen följer riktåldern för pension. Har du redan fått assistans får du behålla den efter 67, men antalet timmar kan inte utökas. Gränsen höjdes från 66 till 67 år den 1 januari 2026. Är du över gränsen och saknar beslut är det i stället äldreomsorgen i kommunen som gäller.
Så ansöker du om personlig assistans – steg för steg
- Ansök hos rätt instans. Kontakta kommunens LSS-handläggare, eller ansök om assistansersättning hos Försäkringskassan med blanketten FK 3062. Kommunen kan också själv anmäla till Försäkringskassan om behovet verkar vara större än 20 timmar.
- Samla underlag. Intyg från vården – läkare, men gärna också arbetsterapeut, fysioterapeut eller logoped – visar hur funktionsnedsättningen påverkar vardagen.
- Utredning och samtal. Handläggaren går igenom ditt behov timme för timme. Du har rätt att berätta muntligt vid ett besök, och närstående kan vara med.
- Beslut. Du får ett skriftligt beslut om hur många timmar du beviljas och för vilka behov.
- Välj anordnare. Valet av utförare är ditt, och du kan byta senare.
Är den sökande under 15 år eller saknar förmåga att själv ta ställning kan vårdnadshavare, god man, förvaltare eller framtidsfullmaktshavare ansöka.
Vad kostar personlig assistans och hur betalas den?
Du betalar ingenting för din assistans, och antalet timmar har inget med inkomst eller förmögenhet att göra. Ersättningen från Försäkringskassan är ett schablonbelopp som 2026 ligger på 347,70 kr för varje beviljad timme. Finns särskilda skäl, till exempel att du behöver en assistent med speciell kompetens, kan du söka förhöjt timbelopp som är upp till 12 procent högre, det vill säga cirka 389 kr i timmen.
Väntetid och beredskap räknas om ekonomiskt: en timme väntetid en fjärdedel av timbeloppet, en timme beredskap en sjundedel. Timmarna beviljas per sexmånadersperiod, och du kan själv fördela dem mellan månaderna inom perioden. Du kan ange din anordnare som betalningsmottagare, så går ersättningen direkt dit.
Vem kan utföra din assistans?
Du kan välja fritt mellan att köpa assistans från ett assistansföretag, kommunen eller ett brukarkooperativ – eller att själv vara arbetsgivare för dina assistenter. Alla som anordnar assistans åt andra behöver tillstånd från IVO. Ordnar du assistansen själv räcker det med en anmälan till IVO.
| Vem utför assistansen (Försäkringskassan, sep 2026) | Andel |
|---|---|
| Assistansföretag | 73,9 % |
| Kommunal regi | 14,1 % |
| Assistanskooperativ | 5,4 % |
| Egen arbetsgivare | cirka 4,1 % |
Läs hur du väljer assistansbolag och hur du byter assistansbolag utan att tappa dina beviljade timmar.
Personlig assistans för barn
Assistans kan beviljas oavsett hur ungt barnet är. När behovet bedöms görs ett föräldraavdrag motsvarande normalt föräldraansvar för ett barn i samma ålder – avdraget halverades den 1 januari 2025 och är till exempel 6 timmar per dygn för barn under ett år. Handläggaren ska utgå från barnets bästa, och barnets åsikter ska få betydelse utifrån ålder och mognad. Läs mer i vår guide om personlig assistans för barn.
Om du får avslag – omprövning och överklagan
Är du inte nöjd med beslutet kan du få det prövat igen. Tidsfristerna är korta, så agera snabbt:
| Beslut från | Första steget | Tidsfrist | Nästa steg |
|---|---|---|---|
| Kommunen | Överklagan lämnas till kommunen | Tre veckor efter att beslutet kom | Förvaltningsrätten prövar |
| Försäkringskassan | Begär omprövning | Två månader | Överklagan av det nya beslutet, inom två månader |
Därefter kan domen överklagas till kammarrätten. Om beslutet minskar eller tar bort din assistans går det att begära inhibition – då kan timmarna ligga kvar tills domstolen har prövat saken. Att överklaga kostar ingenting, men ett juridiskt ombud kan kosta om du inte får hjälpen gratis. Hos Rut Assistans kan du få kostnadsfri juridisk rådgivning i LSS-frågor.
Nya regler för personlig assistans 2025–2026
- 1 januari 2025: föräldraavdraget halverades för barn.
- 1 januari 2026: åldersgränsen höjdes till 67 år för nya ansökningar.
- 1 juli 2026: vid återkrav av assistansersättning tillkommer en sanktionsavgift – 25 procent av återkravet, lägst 2 368 kr.
Personlig assistans i siffror
- I september 2026 fick 13 712 personer assistansersättning, med i snitt 139,1 timmar per vecka.
- 828 nybeviljade personer fick assistansersättning under det senaste året.
- Vid förstagångsansökan fick 67,4 procent avslag.
- 4 313 personer hade kommunalt beviljad personlig assistans (oktober 2025).
- 741 anordnare hade tillstånd från IVO i september 2026.
Siffrorna visar varför en väl förberedd ansökan med tydliga intyg är så viktig.